Flanerande i den fragmentariska modernismen – Ellinor Åslund

Att söka efter det fragmentariska ter sig för dagens postmoderna hjärna med nödvändighet just fragmentarisk. Ju fler pusselbitar som trillar in i ens medvetande desto komplexare tycks det bli, och man greppar efter knutarna i denna spindelväv för att skönja mönstret. Det fragmentariska minnet, språket, människan, världen. För min del började detta sökande hos Gertrude … Continue reading Flanerande i den fragmentariska modernismen – Ellinor Åslund

Brott, frigörelse och musikalisk modernism – Mats Dahllöv

Ich fühle Luft von anderem Planeten - Stefan George Det är till dessa ord som tonerna fullständigt lämnar denna jord – och dess tonala gravitationscentrum – i ett av musikhistoriens mest radikala brott. Det är en sopran som ovanligt nog får ta plats jämte stråkarna i Arnold Schönbergs andra stråkkvartett från 1909, när den atonala … Continue reading Brott, frigörelse och musikalisk modernism – Mats Dahllöv

Humanioras potential

Inledning till nr. 6/7 I en uppmärksammad essä från 1874 går den franska symbolisten Stéphane Mallarmé ut i försvar för Manet. Vid parissalongen ratade juryn två av hans tre inskickade tavlor, Maskeradbalen på operan och Svalorna. Mallarmé menade att juryn inte ska säga ”något annat än: detta är en tavla, eller: detta är något som … Continue reading Humanioras potential