Home

Ann Jäderlund skriver:

Det som inte finns

kryper in i allting

och tar dess plats [1]

Verkan hos denna intervention, denna intighet som plötsligt kryper in i allting och tar dess plats, beskriver också E. M. Cioran i aforismen ”På definitionernas kyrkogård”. Interventionen blir till en språklig operation, en tillintetgörande aspekt av betecknandets effekt som förintar tinget i samma stund som det ges ett namn:

Vi uthärdar bättre det som omger oss när vi skänkt det ett namn – och obekymrat fortsätter. Men att omfatta ett ting genom en definition, hur godtycklig den än är, och så mycket allvarligare ju mer godtycklig den är, eftersom själen skyndar före kunskapen – det är att förkasta tinget, göra det intetsägande och överflödigt, förinta det. [2]

Ciorans uppfattning om språkets (för)görande verkan har en hel del gemensamt med ett stycke ur en namnlös dikt i Bruno K. Öijers diktsamling c/o NIGHT (1976):

Nu Letar Jag

Efter ORDET

Som Kan Förgöra

Hela Världen [3]

Om en tänker sig att ”ORDET” översätts till Intet – det vill säga ett omöjligt betecknande som bespråkligar det otänkbara i språket – blir dess betecknande effekt ett bevis på språkets konstitutiva brist, dess oförmåga att adekvat omfatta verkligheten. Den omöjlighet som Intet uttrycker utgör alltså själva kärnan för de betecknande elementens logik: föreställningen om det bortom som det inte finns något tecken för.

Intet öppnar med andra ord en utomspråklig klyfta inom språket, en klyfta som verkar som språkets inneboende begränsning: ”Den symboliska ordningen är ’spärrad’, den beteckningskedjan är i sig inkonsekvent, ’icke-all’, strukturerad runt ett hål. Detta undervattensrev som inte kan symboliseras vidmakthåller klyftan mellan det symboliska och det reala”.[4]

För att undersöka Intets verkan i den litterära texten behöver alltså de betecknande element som omringar dess ”hål” lokaliseras: det är endast deras rörelser, det vill säga förflyttandet av mening, som om- och inringar Intet – rörelser som låter oss ana dess vara, som skapar ett mönster: en abstrakt gräns. Intet är inte bara närvarande när det uttryckligen skrivs ut i texten, utan verkar allt som oftast i det fördolda och som är mest aktivt då det strukturerar beteckningskedjans element.[5]

Kanske är en beskrivning av Intet bokstavligen meningslös eftersom varje beskrivning endast kan resultera i metaforiska närmanden av dess ”hål” såsom ett hål. Kanske måste Intet skrivas – poetiskt?

I detta dubbelnummer av Tydningen svarar vi på denna fråga genom att diskutera och lyfta fram Intets heterogenitet, dess skilda funktioner och verkningar, inom poesin och konsten.

Alva Dahl diskuterar, i kortessän ”På tröskeln till ljusrummet”, Intet som ett materiellt tomrum på boksidan. Intet får en betydelsebärande funktion: textens visuella tomrum skapar ett hermeneutisk utrymme. Grafisk intighet spelar med andra ord en avgörande roll för textens semantiska betydelse och stilistiska uttryck; leken med boksidans intighet i samspel med innehållet blir ett kraftigt verktyg i den litterära texten. Intet kan således fungera som ett utrymme för meningsskapande, som när Derek Beaulieu skoningslöst skalar ned Andy Warhols a, A novel till en interpunktionstextur, vilket frammanar Intets materialitet som ljusrum mellan interpunktionens grafiska och rytmiska struktur samt kvarlämnade ljudeffekter. Och i Elin Kvicklunds collage av blickar och röster, som härbärgerar läsaren med sin rytm och sin klang, lösgör sig plötsligt ordet – vidrör och blir vidrört bortom sitt betecknande. Eller som i Signe Gjessings dikt där Intet stundtals antar formen av en handlande gestalt, en gestalt som kommer ”med forsyninger til rummet: det er så smukt at se intet komme med forsyninger”.

Filip Lindberg & Hanna Stjernfeldt


1 Ann Jäderlund, djupa kärlek ingen, Albert Bonniers förlag, Stockholm 2016, ingen paginering.

2 E. M. Cioran, Sammanfattning av sönderfallet, Nikanor Teratologen (övers.), Bokförlaget h:ström, Umeå 2013, s. 16.

3 Bruno K. Öijer, Samlade dikter, Bonnierpocket, Stockholm 2012, s. 152.

4 Slavoj Žižek, ”Har subjektet en orsak?” ur Njutandets förvandlingar. Sex essäer om kvinnan, kulturen och makten, Margareta Eklöf (övers.), Natur och Kultur, Stockholm 1996, s. 61. Žižek skriver egentligen utifrån det freudianska begreppet trauma, och mer exakt dess dialektiska verkningar i subjektets symboliska ordning: ”Det reala är det symboliskas frånvarande orsak. Freud och Lacans namn för denna orsak är givetvis trauma.” [Ibid., s. 62.] Och denna dialektik går enkelt att överföra till Intets verkan: ”Det är endast genom dess ekon i den symboliska strukturen som” Intet ”i efterhand får sin traumatiska karaktär och blir till Orsak”. [Ibid., s. 64.] Precis som den traumatiska händelsen varar Intet i en dialektisk självmotsägande rekylrörelse som formar den ursprungliga uppfattningen av dess existens – vad det alltid-redan har varit. Intet ska alltså inte förstås i termer av ett innan eller efter språkets system; det är inherent språkligt; inbyggt i den symboliska ordningen: ”Utan språk visar sig inget språklöst”. som Johan Jönson skriver. [dit. dit. hään., Johan Jönson, Albert Bonniers förlag, Stockholm 2016, s. 271.]

5 Det är en illusion att det betecknandes funktion är att representera det betecknade, och för att nå bortom den illusion som förhållandet presenterar fokuserar Lacan på de betecknande elementens interna relation, frånkopplat det betecknade, i den så kallade beteckningskedjan: en kedja som ger oss en approximativ idé om betecknandets slutna ordning såsom ”ringar i ett halsband som länkas till ringen i ett annat halsband gjort av ringar”. [Jacques Lacan, Écrits – Spegelstadiet och andra skrifter i urval av Irène Matthis, Irène Matthis (red.), Natur och Kultur, Stockholm 1996, s. 185.] Betydelsen ligger aldrig dold i det språkiga tecknet utan i det förhållande som råder mellan elementen i kedjan: mening(en) skjuts obönhörligen upp och det betecknade befinner sig alltid utanför kedjans spel.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s