Ur Tydningen nr. 21/22: Mellan det egna och det främmande
––––––––––

Kritik
Avhandling inom konstnärlig forskning
Christina Ouzounidis
Tvivel, replikernas poetik
272 sidor, Glänta produktion


Det börjar med: ”Det började med en erfarenhet av talandet, av en för yttning ut
ur den egna kroppen.”

Det fortsätter med: ”Det stämmer inte. Det började med att orden överröstades.
De andras. Mina.”

Det börjar om med: ”Det är en efterhandskonstruktion. Allt har blivit till berättelse
nu och är inte särskilt tillförlitligt.”

Det börjar med talandet.

Det fortsätter med tvivel.

Det börjar om i tvivlets talande motstridighet.

Det fortsätter genom oförenliga rörelser som skapar tvivel.

Det är ett tvivel som beskrivs i ett vad samtidigt som det skrivs genom ertalet hur.

Det är hur som gör vad; vad som gör om hur: hur som blir till att (som upplöses i hur).

– – –

Det börjar i iscensättningen.

Det börjar i iscensättningen av ett dialektiskt kunskapande där det som beskrivs
skrivs; det som skrivs beskrivs: samtidigt.

Det fortsätter så, i framställningen av den omöjliga rörelsens möjlighet.

Jag fortsätter här, i verkets verkan – i dess pågående hur.

I börjandets återvändande rörelse.

I börjandets återvändande rörelse som vågar erkänna och införliva förgångna miss- lyckanden och omöjligheter, vågar låta dem bli en del av fortsättandets möjlighet.

(Att våga börja om mitt i ett fortsättande.)

– – –

Om jag läser tvivlet som en fråga

Om jag läser tvivlet som en fråga?

Om jag läser tvivlet som en fråga som formulerats utifrån ett svar

Om jag läser tvivlet som ett svar som formulerats utifrån en fråga

Om jag läser tvivlet som en figuration

Om jag tänker på hur jag tänker

Om jag tvivlar

Om jag tänker tvivlet som mellanrummet mellan det menade och det menande

Om jag inte gör det

Om jag gör det

Om jag inte låter mellanrummet förvandlas till en metafor som förvandlar

Om jag inte tvivlar

Om jag försäkrar mig om skillnaden mellan situation och situation

Om ingen förskjutning sker

Om ingen förskjutning sker

Om ingen förskjutning sker

Om jag tänker boken som ett ertal försök att skapa en poetik som kan skriva replikens komplexitet

Om jag tänker boken som ett sökande efter former som kan härbärgera och aktivera denna poetik

Om jag fortsätter här

Om jag fortsätter så här

Om jag accepterar att det inte nns något språklöst utan språket

Om jag tänker med Freuds begrepp ”felsägning”, hur det gav mening åt språkliga fenomen och situationer som annars förbisågs och förstods som misskommunikation

Om jag tänker så om erfarenheter, effekter och affektioner

Om det gör det osagda sagt

Om jag tänker så om tystnad

Om jag säger tystnad

Om jag talar

Om det börjar så

Om det börjar om så

UT G Å N G S P U N KT

– Man bedömer tänkandet med en måttstock som inte är avpassad för det. Denna förfaring liknar förfaringssättet att söka upptäcka fiskens natur och förmågor genom att undersöka hur länge den kan leva på torra land. [1]

                                                 Tystnad

– Situationen är en guldfisk. Det den erfar erfar den. Rusar och erfar. [2]

– Läsningen är en guldfisk. Det den erfar erfar den. Rusar och erfar. [3]


1 Martin Heidegger, Brev om humanismen, Daniel Birnbaum och Sven-Olov Wallenstein (övers.), Thales, Stockholm 1996, s. 7 f.
2 Ouzounidis 2016, s. 200.
3 Det börjar om här: i ockuperandet av vetenskapens form, i förskjutningen och förändringen av dess meningsproduktion.

(Att våga fortsätta mitt i det tvivel som vet att det måste fortsätta.)