Home

Kritik
Det som övar annorlunda likt ett hjärta
Hanna Hallgren
29 sidor, Pequod Press


Ingeborg Bachmann talar till Nelly Sachs:

Hindra för en stund
alla känslor från att tala,
låt hjärtmuskeln
öva på annat sätt. 1

Och Nelly svarar kanske:

Utelämnad på så kort stund är människan
Vem kan då tala om kärleken
Havet har längre ord
och även den kristallfärgade jorden
med sin spående växt. 2

Hanna Hallgren tar Bachmanns rad i handen – vad händer med hjärtat när det övar annorlunda?

På omslaget läser jag att diktsamlingen började bli till under Gazakriget 2014, när Hallgren och Jenny Tunedal stod i kontakt med den palestinska poeten Somaya El Sousi som de översatte. Behöver googla Somaya El Sousi, skäms för det. Läser hennes ”Tankar inuti kriget”, det är en ljudlig text som slår. Ger perspektiv. Det som övar annorlunda likt ett hjärta talar sakta, ur tystnad, i tystnad. Men dikterna klarnar med El Sousis ord, textens konturer växer fram ur askan likt blommor

med liljor ur jorden gödslad med döden och
stillnade drömmar och stillnat blod
vattnade med dimman från havet av glömska,
människohavet, ansiktsberövat
Havet har längre ord där subjektet tvingas till tystnad, den kristallfärgade jorden stannar kvar, orörd, när allt det
mänskliga fallerar
livet fortsätter i metamorfosen utan röst
ett liv som bär sig självt
skär sin egen himmel
tystnaden
skulle kunnat vara ord men vem orkar
när språket har blivit otillräckligt i tillvaron av levande döda
när även fåglar blir till pilar
när det inte ens nns tid för längtan
bara väntan

Det som är utanpå, kan också vara inuti
Jag känner vid ytan, rör vid orden, utanför, inuti texten kroppen
hittar
blod och tystnad
hjärtslag som delar upp tiden i hanterbara bitar (bara slå, fortsätt slå, det räcker ibland räcker det?)
och ord
som inte kan riva murarna
inte än
Jag vill så gärna tro på det meningslöst sköna i sången
och känner mig naiv
Bilder speglas i varandra, byter skepnad och förskjuts
en människa blir ett bord / en stol
blir till objekt utan ansikte
Outcasts,
en i ocken. Hela ockar försvinner under ytan
utan kärlek
Wasted lives 3
När smärtan stöps i glädje blir den eld
och tiden är en mun som älskar
likgiltigt
smärta är en högst subjektiv känsla
som inte späds ut i det ansiktsberövade människohavet
vid ytan bryts den till minnen
jag dras med i virveln

språket som alternativ verklighet där människan fortfarande är subjekt, med ord som vapen som verktyg att aktivt skapa tillvaron med

The sorrow of the stranger might give us a different angle on happiness, not because it teaches us what it is like or must be like to be a stranger, but because it might estrange us from the very happiness of the familiar. 4

Och frågan fortsätter svinga där dikten tar slut: vem är det som ska föra talan om ett krig som beskådas genom kvällsnyheternas fönster, i hela väggars trygghet, med doftljusets låga som enda eld?

There is a fine balance between showing solidarity with oppressed groups and assuming a position where one claims to speak on behalf of that group. 5

I Det som slår annorlunda likt ett hjärta får vi höra Hallgrens röst, men inte bara. Hallgren ger plats åt era röster, framför allt El Sousis. Jag vill läsa detta som en akt av solidaritet. Det är just i väntan på längtan, som El Sousis ord får plats, genomtränger textens vävnad
likt en silvertråd av osläckt glöd.

Det är hoppet som lyser igenom, tron på orden som trots allt förmår att skapa betydelse
när det osägbara kläs i det som talar annorlunda, likt hjärtat, havet och den kristallfärgade jorden med sin spående växt.

 

 


1 Ingeborg Bachmann,”Ni ord” i Vandra, tanke. Samlade dikter. Linda Östergaard (övers.), ellerströms förlag, Halmstad 2014, s. 165 f.

2 Nelly Sachs, ”So kurz ausgeliefert ist der Mensch” i Gedichte, min översättning från tyskan, Suhrkamp, Frankfurt am Main 1977, s. 9.

3 Zygmunt Bauman, Wasted Lives: Modernity and Its Outcasts, Polity Press, Cambridge 2003.

4 Sara Ahmed, The Promise of Happiness, Duke University Press, Durham 2010, s. 17.

5 Ann Brooks, Postfeminisms: Feminism, cultural theory and cultural forms, Routledge, London/New York 1997, s. 110.

 

 

 

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s